Blev så att vi for ett gäng underbara burträskare på en nattsutflykt igårkväll. Vi packade mopparna och vi körde iväg.
Det finns tydligen ett hus nånstan i ingenstans. Det huset är självklart utan ägare, och det huset har en lust at skrämma alla som går i närheten...


Det var Petter, ante, jeppe, hakkan, emanuel, johan, anton, Anki, Paue, Frida, Nicko, Matilda och jag då som tog steget in i huset. Under turen dit satt jag och babbla hela vägen dit om hur kaxig jag var. Om att jag var den enda som inte var rädd. Jag sa tillochmed att jag skulle kunna sitta på en stol inne i huset medan alla skulle gå ut och stänga dörren i en minut.

Men satan vad ja ändra mig.....

                                          Och det äckligaste av allt var att jag var så rädd så att jag ramla  nerifrån trappan rakt på rumpan. Och rumpan landade rakt på uppåtstående krossat glas. Så nu har jag ett sår på rumpan och det såret kommer påminna mig om det där äckliga huset så länge såret syns. FYYYYY!  benen var rätt så skakiga och jag är ju inte så stabil annars heller så.. heh


har inga bilder