Ja jag kan ju berätta historian om min allmänkamrat, Mobiltelefonen Sony Eriksson. (vet fan int ad den het mer)
För en vecka sen typ, så lät det Ploppp. då låg min mobil i vattnet, men efter några dagars torkning med solen och hårtork,  gav den livstecken och böreja fungera. Men igår kväll sa den tack och adjö. Det kändes som att den viska lite tunt till mig.

FARVÄÄÄL LISA~~~~
         Eftersom att mobilen jag hade inte alls var bra, knappsatsen var helt break,
(det var de iofs redan första dagen jag köpte den)
       Men i vår familj använder alla sina mobiler tills dom lägger av, därför finns ingen gammal mobil jag kan ta, så imorn ska vi fixa en mobil, kanske köper en som pappa har, ( för 299 kr) tills jag har bestämt för vilken jag vill ha.
Någon riktig sån där YEEAAAHH mobil kommer jag aldrig att skaffa mig, jag tar inte hand om mina mobiler så bra, som den  här jag ahr nu till exempel, den är iofs
* bara ett år
* Men kostar inget alls typ,              därför är jag inte det minsta gråtfärdig, hehehe =)