Olyckan är här..
Påtal om stormiga vågor, som jag skrev om igår.
En spegel krossades somsagt igår..
Alltså sju års olycka väntas?
Redan idag knackade oturen på dörren.
På jobbet.
Vi har höj-och-sänk-bara pallar på förskolan, som är på hjul.
Såklart är dessa pallar en rolig "leksak" för alla barn.
För att inte riskera olycka brukar vi "låsa fast" pallarna under bänken.
Det gör man genom att först sänka pallen, och sen trycka på spaken så dem skjuts upp kraftigt.
Då sitter pallen jävlart stenhårt.
Finns ingen risk att nååågon ska kunna dra ut pallarna.
Problemet idag, var bara att när jag tryckte på spaken, så blev min tumme fastklämd mellan pallen och bänken.
Man behöver dessutom två händer för att kunna sänka den.
Jag sitter helt enkelt fast, och smärtan blev total.
Jag ser bara hur tummen snabbt ändrar färg.
Eftersom att jag var omringad av flera ettåringar försökte jag sänka min panik, och inte skapa "onödig drama"
Tillslut ser min kollega paniken i mina ögon, och hjälper mig loss.
Vad fasen kommer hända imorgon?