WOOOIIILA här har vi skönheten, nu kommer jag aldrig mer ha skoterproblem!

Nääädå, det här är pappas ögonsten som jag gissar aldrig blir till salu. Dock ger den här skotern mig jättehemska minnen. Ja minns när jag satt fast mellan skotern och ett träd, och det tog lång tid att få mig loss och då var jag cirka 4 år. URSCH jag och skotrar föddes inte gemensamt helt enkelt... trots det så är det en fin manick!