mål: västomsundet

Hade bestämt mig för att klå pappas rekord att springa runt Västomsundet (då han var ung).
Gav upp efter 10 minuter då jag inbillade mig att jag inte skulle hinna. Det där med att ge upp stör mig nå så jäkulskt, det är verkligen verkligen inte likt mig.
Varför tål jag inte press, vad är felet?
Men om man vänder på steken och försöker tänka positivt som jag ibland kan vara bra på också.
Jag har lärt mig att stoppa i tid innan det är försent, så man inte pressar sig för långt, vilket jag var helt värdelös på för ett par år sedan.
.
Detta betyder inte att jag ger upp för alltid. Jag ska banne mig klara detta rekord på ett eller annat sätt innan året är slut punkt! Kan pappa kan faaaaaaan jag!
Så här känner jag mig efter ett feeeeeeeet misslyckande!
modell : angelica



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0