Jag försöker att sova i bussen som alla andra. Men det är svårt för brevid mig sitter en jäkligt trött pojke som skulle behöva önska sig en nack krage, för han nacke bara faller och faller....
... och jag skrattar, filmar, skrattar, tar kort och skrattar. Jag kan inte sluta tycka det är kul. Övertrött? Jo kanske.

Jag hoppas min första barndomskompis kommer förlåta mig, sorry Petter!