Ett kärt minne
Eftersom att mina vader är otroligt dåliga, valde jag att ta fram min gamla kära bekant MR Volataren!
När jag strök på ett lager, ekade det en enorm ångest. Lukten av krämen framkallade ett extremt obehag.
En lärare sa till mig förut, att lukten är det bästa sinnet på att komma ihåg minnen.
Mycket riktigt!
Förra året då jag och Karro "råkade" anmäla oss till halvmaran.
Karro kunde träna, inte jag.
Voltaren fick hjälpa mig att höja mina odds. 6 dagar innan loppet haltade.
Men jag valde att i varje fall starta, sen kliva av.
Maran var absolut den mest intensiva fighten jag har haft med mig själv.
Men målgången blev min belöning.
En otroligt personlig vinst.
