En torsdag

Jag och kollegorna odlar på övertidstimmar.
Det känns, det syns och det märks.

En torsdagkväll som denna, sitter jag ändå här och ler.
Ler gör jag för att jag är stolt.
Jag är så innerligt stolt över mina medarbetare, vi är otroliga.
Vi är guld!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0